Mix Musik arrangerar många konserter med artister boendes utanför Europa. Igår var det en sån kväll. En sångare och en dansare från Indien, utan ett stort produktionsbolag bakom sig. Ashish Sankrityayan fick visum tidigare för att resa hit. Han skulle ge flera workshops i dhrupad sång. Bithika Mistry skulle komma några dagar senare. I fredags kväll, fem dagar innan konserten skulle äga rum i Malmö, ringer Ashish mig och meddelar att Bithika fått avslag på sitt visum. Den tyska ambassaden hade behållit hennes pass i 12 dagar utan att lämna något besked.
Denna helg gick åt till att fylla i blanketter, smsa, prata i telefon för att söka ett visum enbart till Sverige. Teaterförbundet var alerta och hjälpsamma och innan kl 11 på måndag förmiddag kom ett positivt utlåtande från facket, något som krävs vid ansökan om arbetstillstånd. Då var det nästan stängningsdags på ambassaden i New Dehli. Vi höll andan tills Ashish ringde mig tisdag förmiddag och berättade att visumansökan har bifallits.
Tre timmar innan dörrarna öppnades på Inkonst, onsdag eftermiddag, landar dansaren på Kastrup och åker direkt till Malmö. Varför finns dessa gränser? Varför är det mycket enklare för en europé att resa i världen än för en icke europé? Jag förstår inte det. Till slut fick vi en gränsöverskridande och stämningsfull kväll på Inkonst iallafall.