Spanska, mandinka, svenska, franska hörs i monitorsystemet på Inkonst, när Ellika, Solo & Rafael precis intagit scenen. Det språksurret speglar ganska väl språken som hördes bland publiken. Ganska snart greppade musikerna sina instrument och en fin väv av olika musiktraditioner mejslades fram under kvällen. Sista numret bjöds Malmöslagverkaren Sal Dibba in. Rafael Sida greppade två maracas och Sal satte sig på cajonen. Det blev en lång och lekfull avslutning på en härlig konsert. Även denna kväll doftade det kardemumma i hela Inkonst. Mix Musiks fantastiska volontärer stod i baren och kokade chai som publiken bjöds på.
I gästboken skrev Ellika Frisell: “..vilken underbar publik ni har”. Det är något jag förundras över varje gång. Den värme, generositet och kärlek som ni, kära publik delar med er av och som ger musikerna lust och glädje att uttrycka sig, som i sin tur ger oss alla, en minnesvärd kväll där alla känner sig inkluderade. Som musikarrangör känner jag mig alltid trygg, för jag vet hur fint musikerna kommer bli mottagna av vår härliga publik. Det är inte utan att man vill brista ut i ett “Jag tycker om dig” som Rafael sa under ett mellansnack, till Ellika. Där de försökte komma bort ifrån att vara ett kulturmöte på scenen, till att vara, vi spelar ihop för vi gillar det. Det är det som alla vi har gemensamt, vi som var på konserten. Vi gillar samma sak, så enkelt är det!
